Public Relations

(89) Malmöiter

Jag läser en rolig mening i dagens Kvällspost. Ja artikeln är skriven tvåtusentolv men den dyker upp i dag när jag kollar om bomben på Fredsgatan som väckte hunden hemma.  ”Även om han är bosatt i Lund är han en tvättäkta malmöit.” Det är inte möjligt tänker jag. En malmöit bor i Malmö. Det är liksom hela idén med epitetet. Men Seth Mattssons deckare i Malmömiljö är bra. Läs dom!

Kraftig explosion i centrala Malmö står det i Kvällsposten men den rubriken måste vara satt i Lund eller Stockholm. Fredsgatan är en bakgata alldeles vid motorvägsinfarten till Malmö. Jag passerade området i morse på väg fram och tillbaka till stationen. Trafiken flöt klart ostörd. Gymgrossisten heter affären som fick ta smällen. Naturligtvis handlar det om droger. Området torde vara Malmös gymtätaste. Bara på Fredsgatan finns två gym och ett systembolag och i en tvärgata nya innekrogen Röda Nejlikan. I Fredsgatans förlängning på andra sidan Lundavägen, på Höstgatan ligger Antibok vilket torde vara det hippaste antikvariatet i Malmö just nu med olika perfomanser varje vecka.

Det finns tvåtusiaster som bara för att de åker tåg varje dag och har svårt att håla reda på sig gärna vill att Lund också är Malmö men inte känner till att inte ens Lund är ett. Man talar om två Lund med centrum och periferi. Lundaborna bor i periferin. Förlåt att jag inte är från Göteborg, men jag förstår liksom inte vitsen.

Jag läser ett inte så roligt stycke i Expressen som är någon sorts riksupplaga av Kvällsposten. Vändpunkten kom när en av 68-radikalerna i Lund i min mors närvaro (med Auschwitz, Sachsenhausen och Ravensbrück fastbrända i själen), kallade mig för judesvin. En rak höger och han låg på marken och grymtade likt en stucken gris. En bil närmade sig. Min mor skrek ut sin förbannelse på jiddischsvenska: ”Tjeyr eyver han, kör över honom!”  Sedan dess har jag behandlat dylika antirasister – de har av någon anledning alltid tillhört vänstern – på detta entydiga vis. Jag kommer från Möllevången där man både ger och tar stryk.” Också en malmöit med andra ord, men vad är det han egentligen säger. 68-radikaler och dylika vänsterns antiraster = antisemiter. Alla? Jaha, då är det väl så då. Naturligtvis handlar det om något annat när man skriver så. I alla fall i Expressen. Tidning med sting. I näven eller tanken?

Redaktören ber om ursäkt! … 35 – #blogg100

Redaktören ber om ursäkt för den uteblivna publiceringen i Blogg 100-serien då personalen helt uteblivit förhandengivandes kräksjuka och men lovar infinning för fortsatt bloggande i morgon. Den dagen den omsorgen.

 

En mindre debatt men mest medhåll angående Svenska Akademins brummanden om Bilföretaget Mercedes bruk av Karin Boyes diktning i reklamjargongen tror jag inte man ska ta så allvarligt på. Jag tror det är ett utslag av enkel tjuvamoral då de litterära referenserna tunnats ut med senaste prisgivande av kompismoral och genrebrottet att släppa in ”berättelsen” i det romanskrivande historieprojektet. Det litterära projektet i samtiden torde snart vara ett minne blott på parnassen. Vart har det tagit vägen? Jag menar vad tänkte Dumas på när han lät Dantés förälska sig i Mercedes? Om inte If hade varit … ?

Min åsikt? Det är bara att tuta och köra!

Som sagt :Kräksjuka

 

Grodmakerskan … … 31 – #blogg100

Det är väl klart man undrar lite när tjänstemän i demokratin uttrycker sitt människoförakt genom byråkratins maktapparat och sedan när saken ska pratas bort bara egentligen förstärker beteendet genom att prata om olyckliga signaler. Vadå signaler? Sitter dom och tutar på kontoret. Man kan också lägga märke till att tjänstemannen inte någon gång egentligen svarar på den ställda frågan utan uttrycker sig i stället genom en omskrivning i lag med den egna problemformuleringen. Hon är ute och vallar i den egna syntaxen. Säkert känner hon sig oskyldig på det att hon inte egentligen förstår problemet; ekonomism contra humanism. Eller som vi säger på ren malmeitiska: vardelös. Detta är en människa som saknar humanistiska värderingar och hon är inte ensam. Tydligen hela det styrande byket! I alla fal jag har lärt mig något nytt; begreppet fumlig formulering. Smaka på det! Direkt från handverk till huvudvärk. Varför skicka skattepengarna till riskkapitalister när det är mycket enklare att göra av med dem i den lokala huvudvärkarbyråkratin?!

Nedan är saxat ur Sydsvenskan som länken ovan.

 ”Djupt kränkande”. ”Neofascism”. ”Vilken djävla syn vissa har på pensionärer”.
Veckan hade kunnat börja bättre för Gisela Gréen, nytillträdd stadsområdesdirektör för Väster.

”I budgetarbetet inför 2012 bedömdes den största riskfaktorn för ekonomin vara om minskningen av antalet 80-89-åringar inte sker i prognostiserad takt. Tyvärr har just detta inträffat.”

Så förklarades större delen av ett förväntat underskott på nio miljoner kronor.

”Djupt kränkande”. ”Det är bara att konstatera att neofascismen ännu så länge inte är SÅ effektiv! Gisela Gréen hör inte hemma i en demokrati”. ”Var har respekten för de äldre tagit vägen”.

– En konsekvens är ett minskat förtroende för oss som förvaltning. Vi ber så mycket om ursäkt för den formuleringen. Den var obetänksam och klumpig.

Hur ska du jobba för att återfå förtroendet?

– En del är självklart att besvara de frågor och mejl som kommer till oss i förvaltningen. En annan del är att kvalitetsäkra våra dokument genom att olika personer läser våra texter för att det här inte ska uppstå igen.

Ett team av tjänstemän, Gisela Gréen, ekonomichefen Mats Carfalk, tretton politiker i nämnden och lika många ersättare hade läst utfallsprognosen. !!!?

– I det här sammanhanget, i utfallsprognosen, betyder det att fler människor haft ett större vårdbehov än vi budgeterat för. Det lyckades vi inte formulera på rätt sätt.

Är det ett syftningsfel?

– Det är olyckligt och klumpigt.

Många upplevde formuelringen i utfallsprognosen som djupt kränkande. Några pratar om fascism, andra om att du inte är lämplig att vara chef och borde avgå. Vad säger du till dessa arga medborgare?

– Vi har i alla forum vi kunnat bett om ursäkt. Och jag har personligen svarat på mejl från medborgare som haft synpunkter.

– Det är naturligtvis ledsamt att vi som förvaltning sänder ut signaler till Malmö stads medborgare som kan misstolkas på det här sättet. För oss är det viktigt att människor får det stöd och den vård och omsorg som man behöver.

– Formuleringen var fumlig, det lät som om vi belastade de äldre. Jag kan förstå att det skapade upprörda känslor.

Pressetiskt samtal 08 – #blogg100

Allas vår Andreas Ekström skiver i Sydsvenskan om Aftonbladets pressetiska debacle när man låter en känd humorist sprida meningar med dubbelt pröjs. Så kallad cellout.

Det går också bra med cellerin

Man kan aldrig veta. Det som är sant ena dagen kan vara helt fel andra dagen. Som när PR-chefen tar tag i frågan. Då är det en gammeldags dementi som gäller. Inget att prata bort int. Det räcker med att förneka. Nå, det ska inte skymma blicken för det pressetiska debaclet och att det är Aftonbladet som står för det. Själv tycks AE lägga det etiska kravet på havregrynsprånglarna: ”Det är mest de översluga PR-byråerna jag vill åt” Alltså inte grynvällingen? Alternaivt skulle en riktig Göteborgare säga. Lite vimsigt alltså, både här och där!

-o-

ps:update:: Att Andreas Ekström har andra strängar på syn journalistiska lyra visar han här; men gärna hade jag velat veta vad Lundagårdsbråket handlar om för det vet jag lika lite om nu som jag nyss visste vem Mia Skäringer var och numera är.