Finaldags

Så här års spelar många sporter sina finalserier och det är påfallande tycker jag hur idrotten i stort går framåt. Det är snabbare, mer tekniskt och oftast taktiskt på en högre nivå än tidigare. I går såg jag SM-finalernas sista och avgörande match mellan Norrköping och Södertälje och imponerades mest av Martin Pahlmblad i Södertälje, bördig från EOS i Lund, och en som verkligen tar en plats i den svenska basketeliten. Hans insats i första halvleken tycker jag var avgörande och sedan kunde Södertälje spela hem matchen mot ett allt mera stressat Norrköping. Norrköpings längdövertag var påfallande och de använde sig av det på ett bra sätt i första halvlek utom då att Palmblad kunde gå in och sätta poäng från armbågarna, det vill säga platserna på strafflinjen, vilket inte ska gå mot ett längre lag, men i andra halvlek var det liksom bara över och Södertälje kunde trots många skottmissar enkelt hålla undan. Coach Burke för Norrköpig släppte in bänken de sista två minuterna och kanske skulle han gjort det långt tidigare. En coach måste förstå att det inte duger att låta förstafemman komma i underläge så länge utan att försöka förändra i manskapet. Psykologin är viktigt i basketboll och jag tycker att det är spelarna som ska ta sitt ansvar på banan men när det inte fungerar så måste coachen ta över och matcha om laget, antingen taktiskt eller genom att byta ut favoriterna, i alla fall en liten stund, om inte annat så för att de ska förstå allvaret på ett konstruktivt sätt. När spelare inte klarar av att göra det som de brukar göra så måste man byta. I synnerhet i en avgörande final. Paul Burke var själv en spelare som helst spelade hela matchen, i alla fall i Mataki Malmö, och klarade det och kanske ligger den egna spelarerfarenheten honom lite i fatet som coach. Norrköping borde till exempel inte ha släppt till en enda retur.

Nu kan jag varken Norrköping eller Södertälje men minns Hageby, som Norrköping hette när det begav sig, och har lite följt Södertäljes basketprogram och det är intressant att se hur olika spelkulturer bevaras och utvecklas genom åren. Hageby och Södertälje Basket startades 1963 och det var samma år som Kronborgskolans basketfrälsta, bland andra undertecknad, bildade Basketbollklubben Herkules som senare kom att ombildas till nu rätt så misslyckade Malbas där lagets stjärna John Fitzgerald arbetar som MYP Coordinator, vad det nu är, på samma gamla Kronborgsskola som i likhet med basketbollklubbarna bytt till engelska och heter Bladins Internationell. Malbas har valt att helt överge den Herkulitiska baskettraditionen, som lite fått överleva i Lomma, och det tror jag är en starkt bidragande orsak till att klubben inte fungerar på A-lagsplanet medan ungdomslagen ofta klarar av att hävda sig på högsta Sverigenivå. Tyvärr så finns det ingen övergripande Revisionsbyrå för basketboll i Sverige där Malbas fått förklara varför de med Sveriges största upptagningsområde inte kan få till det i vuxeneliten vilket får en ett tänka att kanske så skulle basketsporten i Sverige må bra av att skilja på kommersiell elit där man kan ställa krav och övriga. Det borde inte vara tillåtet att så grundligt lura basketungdomen som sker på Malmö Borgarskola i Malmö.

Chirseberg Bulls & Cherries fick varje år med spelare till Malmö Basketgymnasium då det ännu var ett Riksgymnasium men Chirsebergs sista år då niorna vann Skåneserien och helt dominerade uttagningen till Skånelaget valde ingen av spelarna att söka. Träningen på Basketgymnasiet låg helt enkelt på en lägre nivå. Istället valde tjejerna att varva ner i div 3 och råkade i första matchen att möta Lobas som till stor del ställde upp med spelare som på våren vunnit div 1 och i gammal god Herkulesstil fullständigt sprang sönder Lommalaget och vann med över trettio poäng. En basketsanning så god som någon. Det finns en sanning till med Cherries F-86 som handlar om EOS nuvarande damelitlag. När EOS F-85 och F-86, EOS som i och för sig var duktiga på tjejsidan, överhuvudtaget inte hade en chans mot kvarterslaget Cherries, det utomhustränande laget utan träningshall, laget tränade bland annat i Kirsebergsskolans aula där man hängt in en korg, så tänkte EOS om och påbörjade den genomtänkta tjejsatsning mot eliten som i dag resulterat i ett stadigt elitlag.  Kalis Loyd, i dag i svenska damlandslaget, som är född 1989 tränade och spelade med Chirseberg Cherries F-86, därför att mamma Helen också en gång i tiden börjat spela i Herkules för samma tränare. Kalis blev sedan en av flera ”fulvärvningar”* som Malbas damsektion gjorde bland Cherriesarna rakt emot alla etiska idrottsregler samtidigt som Malbas elitseriespelande Herrlag innehöll sex spelare med sin första basketfostran i Chirseberg Bulls. Övriga skåneklubbar, inklusive Malbas, bidrog med högst en, om vi räknar bort Chirsebergsspelarna som senare kom att spela i Malbas och Serbia.

Ovannämnde Paul Burke träffade 1996 också på Cherries vid ett tillfälle då han besökte Malmöligan och det var tradition att under avslutningen någon elitspelare tävlade på någorlunda lika villkor mot någon ungdom. Paul Burke fick möta Py och uppgiften var 7:an nerskuren till 5:an; alltså att från fem platser skjuta och ta sin egen retur och först byta plats sedan man satt ett skott. Paul på stor korg och Py som alltså var tio år på liten och avstånden var motsvarande; alltså ”outside the paint”. Behöver jag säga att PB inte hade en chans. Elitserieguarden, sedermera i landslaget, missade sitt första skott och sedan var det kört. Py satte alla fem och kunde titta på när PB avslutade. ”I will beat you next time” sa Paul men det blev aldrig någon andra chans och jag är säker på att Norrköpingscoachen även i dag måste överträffa sig själv för att vinna över Py i 7:an.

*Ps. Om Kalis kan man läsa här men det är alltså en ren lögn och man kan ställa sig frågan varför Malbas inte ändrar på det fast att till exempel högst officiella basketprotokoll kan visa att Kalis började spela för Cherries. Som ungdomsklubb får man sällan, för att inte säga aldrig; ”cred” för att den viktiga första basketuppfostran som sker och som klubben ger svensk basket alldeles gratis men visst är det konstigt, för att inte säga skamligt att som Malbas här ljuga och dessutom när nämnde fulvärvare är journalist. Även Max Wiman ger här sitt stöd då inte heller han nämner Cherries i bakgrunden där Kalis fick lära sig sitt framgångsrika skott tillika med specialfinten ”hesitation run”. Behöver jag säga att jag är förvånad och höjer ett ögonbryn för att inte säga värre saker. Under sin korta sejour; u81-u86, i det officiella basketsverige fostrade Chirseberg B&C 5 ungdomsspelare som senare nådde ungdomslandslagsnivå och tre kom att representera Sverige och ytterligare fyra har spelat i Svenska Basketligan. Flera Skånetitlar, inklusive dominansen i Malmöligan,  och USM-framgångar för att inte nämna inbjudningsturneringar i Danmark, Frankrike och Polen stack bara Skånebasket i ögonen och det är väl lite märkligt att klubben aldrig på något sätt premierades eller ens omnämndes. Ungdomsträdet som är Skåneförbundets unika seriekonstruktion och som nu använts i ett antal år konstruerades av Chirseberg. Ett litet tack hade varit snyggt innan det var finaldags för den framgångsrika men penningfattiga kvartersklubben som alltså efter att direkt motarbetats av Skåneförbundet gav upp.

©

 

exp Hd

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s