Deflationens mörkertal … 45 – #blogg100

Aningen självförvållat enligt Paul Krugman i New York Times i flertalet blogginlägg så går priserna ner samtidigt som Riksbankens sadomonetarister håller räntan högre än omvärldens. Det tål att tänka på. Förmodligen är det så att landet dräneras på pengar samtidigt som lönestocken minskar. Motsättningen mellan arbete och kapital går i dagen vilket poppar upp här och där som kuriös hatdebatt i åsiktsjournalistiken.

Alliansens ekonomiska insatser går i första hand ut på att sänka inkomsterna för folk på olika sätt för att därigenom öka vinsterna på kapital. Då kan lätt obalans uppstå. I början lätt och sedan svårare. När den gemensamma lönekakan för arbetet minskar så ökar profitkvoten och det blir utrymme för investeringar som dessutom kan öka obalansen om de inte är tillräckligt produktiva och allmänna, det vill säga ökar sysselsättningen så att profitkvoten kan hållas intakt, vilket de alltså inte synes vara. Profitkvoten är här det enda talet att hålla reda på men den förekommer inte ens i analysen i den borgerliga ekonomijournalistiken än mindre hos ekonomerna annat då som mörkertal och i mörkret lurar stagflationen. Lösningen är att öka lönekakan genom arbetsintensiva investeringar i infrastrukturen inte bara till det produktiva kapitalet utan också konsumtionskapitalet, det vill här säga vårdrelaterade satsningar. … nämnde jag kollektivavtal?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s